lördag 6 mars 2010

Personer som har betytt mycket för mig

Det finns folk som har betytt mycket för mig i livet, och jag är evigt tacksam till dem. Jag skulle kunna skriva en bok för varje person. Min livsfilosofi är att allt de har gjort är rätt för mig. Personer som har hjälpt mig tänka rätt och gett mig ett lyckligare liv. Hur kan man mäta lycka? Lycklig fru, glada barn, och riktiga nära vänner.
Jorge Santos. Han är inte min biologiske far men han tog hand om mig och mamma när vi var som ensammast och när jag var fast i droger och drickande som 16 åring. Hade inte Jorge varit med mamma då hade livet varit tuffare. Jorge, du lärde mig att spela fotboll, att dribbla. Jag kan fortfarande samma salsa steg som du lärde mig. Jag har spelat schack nu i 9 år. Du ville att jag skulle läsa mycket, det gör jag idag :) Du lärde mig att livet inte blir roligt om jag inte själv gör det roligt. Tack Jorge, du har varit en bra far, den bästa jag har känt.

Per Gisselsson. Min svennekompis, när jag var nyfrälst var det du Per som fick mitt liv att rulla. Du visade mig Jesus på ett fräscht sätt. Om inte Per hade varit nära mitt liv då och släppt in mig i hans lägenhet när jag behövde, då skulle det varit svårt för mig. När jag hade varit frälst i två veckor fick jag en joint av en kompis, vi rökte på och så. Sen träffade jag Per på stan, han gick med mig hem 3 på natten. När vi skildes åt gav han mig en lovsångsskiva och sa till mig att Jesus älskar mig och vill ge mig ett bättre liv. Tack Per, jag lever idag med Jesus.

Johannes och Maria Amritzer. Ni tog mitt liv till en helt annan nivå. Ni lärde mig att leva livet fullt ut. Ni hjälpte mig att bryta igenom med helande. Ni gav mitt liv vingar och trodde på mig som ingen annan. Ni accepterade mig som jag var. Ni tog min lilla familj och tog hand om den. Tack att ni ber för oss, det var ni som hjälpte oss att resa upp en församling bland onådda folkgrupper. Ni visade oss evangelium. Tack att ni har beskyddat vårt liv typ hela tiden. När vi inte hade då gav ni oss. När vi var trötta, då uppmuntrade ni oss. Jag skulle inte göra det jag gör om det inte vore för Amritzers. Min första missionsresa till Ecuador, det var då du Johannes tog med mig och vi fick be med över 50 personer som stannade kvar efter festivalmötet för att de var sjuka i sina kroppar, jag tolkade med tårar som rann, ALLA vi bad för blev friska. Då såg jag den första rullstolsbunda personen stå och blev frisk. Jag gråter medan jag skriver Johannes. Jag kan aldrig pröjsa detta med allt guld i världen. Jag är en lycklig pastor i Sverige idag.